Ett litet inlägg om sömn som plötsligt är så påtagligt när barn finns i samma hus.
Jag känner just nu att jag behöver vila mer o mer...(undra varför), o jag har svårare att "hoppa" upp på natten o underhålla julia. Hon vill gärna, runt kl 02, ropa mamma o komma o sova hos oss. F har inget emot det, men jag kan INTE sova med henne bredvid. Jag försöker lugna henne vid hennes säng, men sammandragningar o foglossningar ...ja ni vet....gör att jag inte tar det då, utan låter henne ligga hos oss.
Inser återigen hur viktigt jag tycker detta är. Att var o en sover i sin säng i sitt rum.
Men,men...det vi inte dör av...
//puman
Fasen vad jobbigt vännen. Jag vet precis hur det är, kan inte heller sova med barn i sängen.
SvaraRaderaHåll ut nu i sex veckor så får ni köra hårt med henne sen i ett par nätter, har läst att det brukar räcka med det för att barnen ska vänja om sig eller vad man ska säga.
Puss
Ja...jag får göra det. Peppar, peppar så sov hon hos sig inatt=)
SvaraRaderapösa